Om ankyloserande spondylit

Ankyloserande spondylit (tidigare kallad Bechterews sjukdom) är en inflammatorisk sjukdom som framförallt drabbar kotor och muskelfästen i ryggraden. Ankyloserande spondylit debuterar oftast i unga år eller yngre medelåldern. Förloppet är smygande och sjukdomen utvecklas gradvis. Till en början kan symtomen vid ankyloserande spondylit komma och gå, ibland under flera månader eller år. Till en början kan du uppleva trötthet samt stelhet och smärta.  Smärtan kan vara molande med tilltagande värk i korsryggen. Symtomen blir ofta sämre under senare delen av natten.

Hur vanligt är ankyloserande spondylit?

Det är lätt att tro att ankyloserande spondylit är en ovanlig inflammatorisk ledsjukdom, men faktum är att den är vanligare än man tror. I Sverige har cirka 17 000 personer diagnosen ankyloserande spondylit, men troligtvis är det många fler som inte träffat en läkare och fått en diagnos. Två av tre som får ankyloserande spondylit är män. Sjukdomen debuterar något senare hos kvinnor än hos män.

Ankyloserande spondylit kan inte botas men med rätt hjälp kan sjukdomen bromsas och besvären lindras. Fysisk aktivitet och rörelse är viktigt för att inte sjukdomens ska förvärras.

Reumatikerförbundets hemsida kan du läsa mer och via förbundet kan du komma i kontakt med andra som lever med ankyloserande spondylit.

Varför får man ankyloserande spondylit?

Det är inte helt känt varför man får ankyloserande spondylit, men ärftliga anlag och miljöfaktorer påverkar. Av någon anledning uppstår inflammation i vissa vävnader, till exempel ligamentfästen och leder. Den inflammatoriska processen leder i sin tur till trötthet med stelhet och smärta i de angripna lederna.

Om du upplever några av dessa symtom, kan det vara tecken på ankyloserande spondylit:

  • Molande smärta i ryggslut som kommer och går. Smärtan kan också sprida sig ner mot höger eller vänster skinka. Smärtan blir ofta värre nattetid, speciellt under senare delen av natten, och påverkar nattsömnen.
  • Stelhet, framförallt på morgonen. Smärtan och stelheten kan lindras med fysisk aktivitet.
  • Ökad trötthet (på grund av dålig sömn och/eller den pågående inflammationen i kroppen.)


Andra symtom eller uppgifter som kan tala för ankyloserande spondylit:

  • Akut ensidig ögoninflammation som varit förknippad med smärta och ljuskänslighet (inflammation i ögats regnbågshinna).
  • Smärta och svullnad i andra leder, vanligtvis i knä, fotleder eller fötter. Du kan också uppleva smärta i hälen eller hälarna.
  • Om du har en familjemedlem som har ankyloserande spondylit eller återkommande ögoninflammationer.
  • Om du har inflammatorisk tarmsjukdom eller hudsjukdomen psoriasis.

Symtom i andra leder eller delar av kroppen som exempelvis hjärta och lungor är ovanliga vid ankyloserande spondylit. Läs mer om ankyloserande spondylit på 1177.se.

Hur vet jag om jag har ankyloserande spondylit?

Det finns en rad undersökningar man kan göra för att diagnosticera ankyloserande spondylit.

Om du misstänker att du lider av ankyloserande spondylit är det viktigt att söka vård och berätta om din upplevelse. Din beskrivning av symtomen är viktig för att läkaren ska kunna ställa rätt diagnos.

Det finns inget enstaka test som på egen hand visar om du har sjukdomen. Läkaren gör en samlad bedömning av sin undersökning och provsvaren från blodprov och röntgen. Via blodproven kan läkaren se om det pågår en inflammation i kroppen.

Magnetkamera och röntgen

Med hjälp av magnetkamera kan läkaren upptäcka förändringar vid senornas fästen till skelettet, främst i bäckenlederna (korsryggen) men ibland också mellan kotorna. Med magnetkamera ser man förändringarna i tidigt skede, medan man med röntgen först ser förändringar efter flera år. 

1177.se  kan du läsa mer om hur olika undersökningar går till.

Uppdaterad: 07-09-2017